onsdag 27 september 2017

#122 Salesman

Salesman, 1969. Regi av Albert Maysles, David Maysles och Charlotte Zwerin.

Jag jobbade själv som telefonförsäljare/insamlare på cancerhjälpen i början på 90-talet och sedan som opinionsundersökare på SKOP. Speciellt på SKOP var det hårda bud, fick man tre som inte vill svara fick man helt enkelt gå hem, utan lön. Detta ledde följaktligen till att folk ibland hittade på vilket parti som de icke-svarande röstade på på, så det var nästan surrealistiskt då man kunde se tidningsrubriker att vänstern hade gått upp då man visste att det var Nicke och den svartklädde som ett par dagar innan satt V på ett antal icke-samarbetsvilliga medborgare...

I Salesman, som för övrigt var en av Quentin Tarrantinos 10 utvalda favoriter då han var gäst på Stockholmsfilmfestival, så säljer man biblar. Filmen följer ett dörr-till-dörrförsäljare som säljer lite lyxigare biblar till katoliker man lyckats få tag på via lokala kyrkan. Och bibeln är trots allt bara en vara och säljarna är bara säljare som använder alla tricksen i boken för att få motvilliga kunder att köpa vad dom inte har råd med.

You can buy this on credit!
Och här är det precis som på min tid, alla är sin egen lyckas smed, inga ursäkter gäller, och om kunden inte har råd så kan man alltid köra en avbetalningsplan. Värst i säljgänget går det för Paul, The badger som hamnar i riktig röta. Då de flesta säljer 4-5 bilbar om dagen så får Paul som mest ett köp om dagen. Desperationen ökar villket innebär att hans inre ångest blir allt mer tydlig för kunderna. Han fortsätter att pressa på kunder långt efter att tåget har gått. Till slut börjar andra i säljgänget undvika honom för att inte smittas av negativitetet han sprider runt sig.

Please, buy a bible
The Badger var en huvudinspiration till Gil-figuren i Simpsons
Filmen är både gripande och en bra allegori av ett USA som ett land där religion och kapitalism bara är olika sidor av samma mynt... Gripande, intressant och något obehaglig.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar