torsdag 30 juni 2016

#59 The Night porter

The Night Porter eller Nattportieren, 1974, regi av Liliana Cavani, manus av Liliana Cavani

Hurra! Efter 61 filmer(!) så är det äntligen dags för en kvinnlig regissör. Av Liliana Cavani har jag bara sett Ripleys Game från 2002 och den var ju bra.

Peppen var stor en del in i The night porter. Filmen handlar om en hotellreceptionist, Max(Dirk Bogarde) i Berlin som får besök av en operadirigent(Cavani har tydligen själv regisserat opera) och hans fru Lucia(Charlotte Rampling). Snabbt blir stämningen milt sagt obekväm. Max har nämligen varit ansvarig för ett nazistiskt läger där hon tidigare varit fånge i. Man ser Flashbacks på Max när han med ett leende filmar alla nakna fångarna och det framgår ganska snart att "experimenten" som Max gjorde mer var utlopp för en sadistisk människosyn än för något dunkelt vetenskapligt motiv.

Max har snart en rättegång där han väntas bli frikänd då vittnen saknas, och för att preppa sig inför den så har han en stödgrupp av gamla nazister som försöker gömma sig undan rättvisan. Här blir det lite skruvat, de försöker få till en testrättegång där en av dom ska spela "The devils advocate"-alltså åklagarsidan. Samtidigt försöker de desperat hitta eventuella vittnen för att "arkivera"-kodnamn för att döda. Tyvärr är nazisterna inte så trovärdiga, ta exempelvis en titt på denna kille som försöker dölja att han är nazi men ändå lyckas se mer nazistisk ut än en Indiana Jones-skurk. Några bra tips att dölja att man är nazist är:

  • Undvik att högt säga "Heil Hitler"
  • Ha ingen skum monokel (Monokeln byter oförklarligt öga under filmens gång)
  • Undvik svarta läderrockar
  • Skippa Gestapo-fedora-hatt


Sedan hade han dessutom ett ärr över läppen...
Bert, En annan nazi som gömmer sig, (han har dock ett diamant B på sin gigantiska schal)
Max och Lucia ger varandra oroande blickar, och när Lucias man ska åka vidare ber hon om att få stanna. Kort senare börjar de... hångla. För Lucia minns tillbaka på sitt liv som koncentrationslägerfånge med erotiskt-masochistiskta tankar (säkert jätteovanligt). Och Max minns tillbaka på sin tid som en fantastisk tid då han kunde göra vad som helst (tyvärr inte lika ovanligt). Så tillsammans går de ner längs memory lane och återupplever sin tid av sexuellt våld. 

Men de andra nazisterna är dom på spåren, så Max och Lucia flyr. Till slut är de inringade i Max lägenhet där de hänger i flera dagar och skär sig själva och sexar till det. Nazisterna är dock envisa, Lucia ska "arkiveras" så när de måste lämna lägenheten så tar allt slut. 

Jag var ganska positiv till en början, men sedan bara föll allt ihop... Det går säkert att göra en bra film på temat men då vill man förstå karaktärerna lite mer, och det gjorde man inte här. Sedan tycker jag att att en film som utspelar sig i Berlin med en massa gamla(?) nazis borde ivarjefall till viss del vara på tyska. Sedan var de i lägenheten hur länge som helst, och i takt med det började jag må lite illa av hela filmen(att jag hade ätit fyra stora rödbetor gjorde säkert inte läget bättre). Nä, det här vill jag inte se igen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar